Silly

Silly är en genomgod, snäll och lätt hund att leva med. Hon är mjuk utan att vara mesig. Hon går alltid lös, funkar i alla miljöer och är lycklig bara hon får vara med matte. Hon är en riktig enmanshund, men gör å andra sidan vad som helst, för vem som helst, för en köttbulle! Hon älskar att träna och jobba, men blir inte ledsen om det inte blir nån aktivitet mer än promenader en vecka heller.

Urfälld Silly våren -08.

Hon är uthållig och envis och lättmotiverad i träning. Hon tänker väldigt mycket och gör hela tiden sitt bästa. Hon är en snäll och tålmodig alfatik som uppfostrar mycket genom lek. Det krävs en del för att hon ska säga ifrån, men när hon gör det så gör hon det ordentligt, men utan överdrifter.

Exteriört är Silly väldigt välbyggd med mycket goda vinklar runt om. Särskilt hennes framparti är ovanligt bra. Hon har ett fint huvud med ett korrekt bett, men lite för stora öron. Hon har en stark rygg med bra linje, men är lite lång i länden. Hon rör sig som om hon flyter fram och har ett härligt steg!

Silly är min "once-in-a-lifetime-dog"!! Samtidigt är hon hunden som bara "råkade" bli min. Silly var till att börja med bara hos oss på helgerna och efter endast ett par veckors helgträning så startade vi en Lk1 med klassvinst, förstapris och superfina poäng som resultat! Även på andra plan gjorde Silly succé. Hon tog mitt hjärta med storm och det blev mer och mer plågsamt att lämna tillbaka henne och hennes vistelser hos oss blev längre och längre. Efter ett par månader hade hon flyttat in på heltid och lyckan var gjord! Efter Sillys andra kull (D-K's K-kull) så blev hon min på riktigt!! Tack snälla, goa Tina för min underbara Sill!!!

Silly maj 2009.

Jag har efter ett visst övervägande och långa funderingar beslutat mig för att pensionera Silly från tävlingsbanorna. Jag hade som mål att få henne till SLCH, men jag inser att det hade krävts väldigt mycket träning på moment som hon helt enkelt inte tycker om, dvs att springa ifrån mig, och när jag började fundera i de banorna så stod svaret klart för mig rätt snart att det är bättre och roligare för oss båda att träna för skojs skull fortsättningsvis och skita i allt vad "korrekt utförande av moment" heter. Silly är en pingla att tävla med eftersom hon alltid vill vara till lags, men själv kommer hon säkert vara minst lika lycklig med att bara få hänga på och vara mentalt stöd för matte när jag tävlar de andra... Silly är mitt hjärta och kommer sannolikt och förhoppningsvis vara en pigg, glad och frisk pensionär i många, många år till!!! Det är huvudsaken!

Mattes hjärta!